Små livsupplevelser

Jag skulle kunna börja med att berätta om mitt nya jobb som personlig assistent eller beskriva mitt febrila sökande efter lägenhet i denna fullsmockade studentstad. Jag skulle även kunna sitta här och förklara hur trevligt jag hade det i Sigtuna med min fina familj. Uppdateringar som nu redan är sagda, utan att det var min intention. Men det som är av större intresse för mig och kanske även för läsarna här, är dessa små beskrivningar av livsupplevelser som kastar sitt lilla ljus på en varje dag. Det som gör att man får ett leende på läpparna och tar ett djupt andetag för att sedan kunna fortsätta sin livsvandring.

En sådan är då jag en dag cyklade min dagliga mil hem från jobbet och plötsligt fick sällskap från ett rådjur som sprang vid sidan av mig, bara nån meter ifrån, en ganska bra bit. Jag vet inte riktigt varför, men på något sätt fick jag bara en sådan fridfull känsla på insidan. En liten tanke som sa mig att det finns så mycket fint runtomkring oss i livet som vi kanske inte ser, men som ibland visar sig för oss och ger oss hopp till att fortsätta livets goda kamp.

Vidare fick jag häromdagen privilegiet att krama om min morfar som stod i vårt förråd och letade efter verktyg som skulle användas för hans frivilliga och generösa arbete i vår trädgård. Han såg förvånad ut när jag plötsligt dök upp och gav honom en kram utan vidare. "Är du här för att hämta en glass ur frysen?", undrade han som förutom mormor fått för sig att jag är en så kallad "glassoman". Men jag sa glatt att mitt besök i förrådet var enbart för att hälsa på min käre morfar. Då började han tappa ord efter ord och till slut stod han som stum. "Jaså, skulle du träffa mig?" fortsatte han. Vi stod och pratade en stund om hur han haft det sedan sist vi sågs och jag berättade om vad som hänt i mitt liv. När samtalet gick mot sitt slut började jag se att hans klara ögon blivit alldeles glansiga, och efter att vi sagt alla formaliteter påbörjade jag min vandring mot husdörren. Då ropade han tyst efter mig "Tack Elin! Det var trevligt att du besökte mig.". Morfar är en känslosam man som varit med om mycket i sin barndom. En sådan kärlek som finns i att komma bara för hans skull och "hälsa på" är något han nog aldrig riktigt fick uppleva i sin ungdom, efter ett antagande man gjort av mors berättelser. Så detta var också ett sådant tillfälle som gjorde en alldeles varm på insidan.

Slutligen måste jag meddela att det nog i framtiden blir ännu färre uppdateringar på denna blogg, eftersom jag inte riktigt vet hur mycket tid som kommer att finnas till det. Så TACK alla trogna läsare, om det nu finns några. Fortsätt att njuta av livets alla gåvor! Det finns så mycket mer än schema, rutiner, arbete och måsten. Försök leva med en positiv attityd och du får ut så mycket mer av glädjen i att leva.